Oavsett produktion och produkter så levererar alla till det industriella systemet

Oavsett produktion och produkter så levererar alla till det industriella systemet

Logg

Sverige har en bred industriell struktur, inte bara en stark bransch. Den spänner från gruvor till stridsplan och allt däremellan, där produktion och produkter alla levererar till det industriella systemet. Det gör att själva produkterna som kommer ut också i sig är viktiga för andra delar av det industriella systemet, vilket är en central del i det svenska systemet framåt. Det handlar om sättet att producera produkten, hur vi tillverkar klimatsmart, allt ingår i utmaningen där vi hela tiden lär av varandra och drar nytta av det bästa. Läs Teknikföretagens Peter Johanssons högaktuella logginlägg för Produktionslyftet!

Hur ser produktionens roll ut framöver? Det är uppenbart när övriga delar av samhället är kraftigt påverkat av pandemin och dess efterverkningar att mycket av det som ger driv, tillväxt och fungerar som motor i ekonomin är tillverkningen. Teknikföretagens konjunkturprognos kring ekonomi, utveckling och företagens del av det hela är att vi klarat oss relativt väl jämfört med övriga delar världen. Vi är välpositionerade i de globala industriella värdekedjorna.

Som jag ser det kommer produktionen att spela en ännu större roll framåt. Det finns en stark koppling till själva produkten – produktutveckling och produktion har alltid varit en del av svensk producerande industris styrka. Se bara på Scania, deras starka koppling mellan produkt, FoU och produktion är vad som gör dem starka. Denna koppling blir än viktigare framöver med skiftningen till cirkulära affärsmodeller, mer komplexa produkter och den anpassning av produktionen som detta kräver. Även kopplingen till nya teknologier kommer att vara bärande, exempelvis för bilindustrin. Valet av framdrift och motor ger helt nya produktionssätt, det är helt olika plattformar mellan en diesel- och en elbil.

Denna följsamhet, omställning av produktionen, kommer att bli avgörande framöver beroende på hur olika komponenter och material skiftar med kommande förändringar. Det blev väldigt tydligt när produktionen stod still på grund av brutna försörjningskedjor, en viktig del i att hålla produktionen intakt och minska sårbarheten. Double Sourcing och alternativa lösningar viktiga delar av det som kommer att göra att vi kan hålla vår position i Sverige med rätt förutsättningar för produktion.

Som tur är har vi en bred industriell struktur, vi har inte bara en stark bransch. Den spänner från gruvor till stridsplan och allt däremellan, där produktion och produkter alla levererar till det industriella systemet. Det gör att själva produkterna som kommer ut också i sig är viktiga för andra delar av det industriella systemet, vilket är en central del i det svenska systemet framåt. Det handlar om sättet att producera produkten, hur vi tillverkar klimatsmart, allt ingår i utmaningen där vi hela tiden lär av varandra och drar nytta av det bästa.

Sedan har vi själva produktionssystemet som också kommer att utvecklas. Komplexiteten ökar, liksom kompetensbehovet med ett produktionssystem med allt fler uppkopplade maskiner och AI-komponenter som överser hur systemen hänger ihop. Informationsflödet i produktionssystemet ställer helt nya krav på kompetens och ansvar över alla kategorier. Industri 4.0 innebär en stor förändring i det sätt som företagen behöver riggas. Automation är naturligtvis ett första steg men det kommer att påverka hela sättet som arbetet organiseras och vilka kompetenser som behövs.

Detta betyder att produktionens roll blir allt bredare, från design och konstruktion via produktionen till hela livscykelaspekten med återvinning eller återtillverkning – allt inkluderas i systemet. Hela perspektivet kommer att förknippas med produktionen vilket ställer högre och nya krav, även på program och satsningar som Produktionslyftet. För att fortsatt lyfta svensk produktionskapacitet måste vi skapa en förändringsförmåga, det är där arbetet måste börja. Det är då vi kan ta till oss vad som krävs med exempelvis automation, cirkularitet, förändrade affärsmodeller etcetera. Hela den resan startar i en process i företagen där Lean utgör grundstommen.

Produktionens roll i industripolitiken har länge varit viktig, men den accentueras nu ytterligare. Avancerad tillverkning har blivit synliggjord på ett tydligare sätt inom EU, även om den varit synlig i vår nationella industristrategi med dess kärna av hållbar produktion. Vad jag ser är att det vi lägger i begreppet hållbar produktion har förändrats och utvecklats. Det är fortfarande viktigt och en central del, men det måste laddas med en del nya ingredienser som resiliens, hållbarhet utifrån kompetenstillgång, cirkulär ekonomi med mer, som tillsammans ger en mycket bredare bild av hållbarhet. Industri 4.0 är ett verktyg för att skapa detta hållbara produktionssystem med digitalisering som en värdeskapande faktor.

Inom Teknikföretagen förde vi för en tid sedan industrisamtal med regeringen med fokus på Sverige som ett investeringsland. Vad är viktigt? Vi menar att produktionen utgör en viktig del i hur vi kan öka attraktionskraften. Detta inte bara för att attrahera investeringar i produktion, utan även kopplingarna till övriga delar av det industriella systemet. Det ökar attraktionskraften i hela det industriella spektrat, från beställare av komponenter till de som skapar lösningar för andra delar av det industriella systemet. Dessutom har vi kopplingen till FoU som vi inte pratat så mycket om. Vad brukar vara anledningen till att företagen flyttar ut den delen? Ofta är det att de har produktion på annan plats och produktionsutvecklingen placeras nära den. Det kan också vara attraktiv kompetens som gör att forskningen placeras där. För att Sverige ska ha en attraktiv forskning med koppling till produktutveckling som i sin tur är kopplad till produktionen så är det avgörande med fortsatta såväl FoU-investeringar som investeringar i produktion.

Här finns också en koppling till nya startupföretag som kanske inte tänker utifrån en produkt utan snarast kommer med lösningar. I och för sig kan en fysisk produkt vara en del av lösningen, oftast med en tjänst kopplad till den, där en annan komponent brukar vara affärsmodellen. Vi har inte haft kapacitet att fånga upp startupbolagens första produkter på ett bra sätt, de kan ha hamnat i andra delar av världen av olika orsaker. Vi har dock potential att kunna fånga upp dem och den uppskalning de står för. Vi har en fördel med vår hållbarhet där vi kan ta marknadsdelar, men det krävs att den kompetensen byggs upp i det svenska systemet.

Just nu finns det ett behov av omtag i framtidsplanen för Sverige som produktionsland. Vad innebär det, vilken kapacitet har vi och vad måste vi satsa på för att nå hållbarhet i det breda perspektivet? Här är det väldigt positivt att även näringsministern vid industrisamtalen sa att det finns ett behov att uppdatera strategin efter de förändringar som skett. De planerar ett initiativ för att sätta industripolitiken i centrum där vi ser hållbar produktion som kärnan. Detta är den övergripande nivån. Sedan har vi behov av mer konkretion och något visionärt, hur ser visionen ut framåt? RISE har påbörjat ett arbete med en plan för hållbar produktion i Sverige med bland andra Vinnova och Teknikföretagen. Det är en viktig utgångspunkt och även om en första plan inte har alla svar så sätter den igång ett arbete för att blicka framåt. Det ger oss möjlighet att positionera oss för fortsatt konkurrenskraft.

Det är avgörande hur vi hanterar och hänger med i den globala konkurrensen, vi har bra förutsättningar med tillgång till energi, stark infrastruktur, kompetens och kunnande. Hela kedjan krävs för att investera i produktion i Sverige. Produktionslyftets roll i allt detta är viktig, det är utmanande men samtidigt kul att vi har en fungerande struktur att bygga vidare på. Vi representerar ett behov som ökar. Produktionslyftets roll framåt är viktig.

Dela

Search Next Previous Deselect Project manager URL Document Partner Calendar Place Close Menu Expand User Log out Profile